Fullkomligt krossad och besviken.

Jag förstår verkligen inte varför alla bara pang bom slutar höra av sig till mig. Det måste ju vara nåt som jag gör fel? Eller, jag kanske har missuppfattat hela vänskap-grejen? Vänner kanske inte håller kontakten med varandra? Träffas och berättar saker och hjälper varandra? Är det bara jag som har trott att vänskap går ut på det? För att veta hur ens vän mår, så måste man ju höra av sig? Men jag som hör av mig, tröttnar ju på att det alltid är jag som tar steget. Att det är jag som alltid ska få vänskaps-relationen att fungera. 

Men det kanske bara är jag. Man ska ju stå sig själv närmast och inte lita på någon. Är jag så jävla naiv som tror att vänner alltid har en minut över för mig? Förmodligen.